Vill du bli en vass presentatör? Tänk då huggorm, James Bond och simborgarmärket Baddaren. Gärna i den ordningen.
Ok, från denna sekund vill jag ALDRIG att du igen säger att du ska hålla en presentation. Du håller aldrig en presentation, du är din presentation.
Du kommer alltid vara ditt viktigaste argument, vi köper dig innan vi köper produkten, tjänsten, idéen eller vad du än månne vilja att målgruppen ska göra efter du talat klart. Du kommer alltid vara viktigare än ppt eller whiteboards. Du är ansvarig för om kommunikationen bara går ut, eller om den faktiskt går in hos lyssnarna. Du spelar huvudrollen. Punkt slut!
2006 kände jag mig uttråkad på jobbet, kändes som jag bara satt på möten. Så jag började räkna dem. Mötena alltså. Över 400 stycken blev det. På ett år. Vilket är ingenting jämfört med nu år 2020. Läste i tidningen Chef häromdagen att en ledare i Sverige sitter på mer än 700 möten på årsbasis i detta nu, och det kommer med all sannolikhet öka i dessa Corona-tider. Hugaligen, för mig räckte det gott med fyrahundra, för under dessa möten så genomled (jäpp, du läste rätt, jag menar verkligen genomled) jag fler än 17 000 intetsägande powerpointslides.
Dagarna innan jul samma år, då jag skulle gå på julledigheten så funderade jag på två saker:
1) Efter hur många av dessa 400 möten hade jag känt ”WOW, vilket grymt bra möte!”. Kanske tre. Max fyra.
2) Hur många av dessa 17 000 ppt bilder kom jag ihåg. Ingen. Inte en enda j..la powerpointbild hade etsat sig fast i mitt inre.
Under julen slog mig en sak. Jo, hur alla chefer och ledare i Sverige är suveräna på att informera på möten. Och hur de suger på att inspirera. Och att inspirera måste ju vara en ledares viktigaste motto då det kommer till engagerande möten. En annan sak som slog mig var hur lika allas presentationsteknik var, lite som att chefer körde copy & paste på alla andra chefer på firman.
Så här kommer den magiska formeln: huggorm, James Bond & simborgarmärket Baddaren:
Huggormen. Nio av tio kommunikatörer som ska in och hålla en presentation börjar tala direkt. Gör aldrig det! Var istället knäpptyst i tio sekunder. Minst. Under den tiden, se & le. Sök ögonkontakt med alla och le. Detta har två hälsogörande effekter, dels så är nervositet en känsla, och känslor går över. Lek med tanken att någon under en föreläsning skulle ropa ”Kjell, det är en HUGGORM bakom din rygg!” Jag skulle bokstavligt talat dö av skräck, jag hatar nämligen ormar. Om någon däremot hade sagt redan nere i receptionen att en orm kommer att finnas i rummet, så hade jag aldrig älskat ormen, men jag hade accepterat den. Jag hade hunnit vänja mig vid tanken. Och det hinner du göra under dina tio sekunder i tystnad. All tänkbar nervositet kommer hinna lämna din kropp. Vidare så river du en av de murar (Yes, vi har alltid murar mellan oss och publiken, de måste du riva för att skapa förtroende och tillit), och om jag känner mig sedd och bekräftad som åhörare så är chansen stor att jag gillar dig mer som sändare än om du totalt hade struntat i att se eller le mot mig. Så le. Och se publiken.
James Bond. Nio av tio presentatörer kommer säga ett av dessa tre alternativ: ”Hej, jag heter Kjell, vad kul att jag fått komma till er…”, ”Hej, jag heter Kjell, jag kommer från företaget XXX AB…”, ”Hej, jag heter Kjell och idag ska vi tala om Excel…” Gör inte det, starta med en mening som väcker de döda! Kör en James Bond, börja i en actionscen, full gas, använd tändvätska, töm magasinet på pistolen. Sedan kan du givetvis säga kul att vara här, jag heter Kjell och idag ska vi tala om Excel…men börja inte som alla andra. Var originell. Lysande inledningsmeningar jag hört på briljanta föreläsningar:
”Om tre dagar kommer en man i Uddevalla förändra sitt liv för all framtid…” (Konstpaus innan fortsättning följer)
”För nio år sedan fick jag ett telefonsamtal…” (Konstpaus även på denna)
”Mannen som snart skulle dö passerade mig på en armlängds avstånd…” (Jäpp, konstpaus även på denna).
Simborgarmärket Baddaren. Det fina i kråksången med att börja varje presentation med tio sekunders tystnad är att då känns det superenkelt att ta pauser på 2-3 sekunder mitt i själva presentationen också. Och återigen, nio av tio talare på scen överskattar sina pausers längd. Jag vill att du fläskar på, ta ut svängarna, låt pauserna vara l å n g a, vi ÄLSKAR det i publiken. Vi behöver luft mellan orden, tid och chans att ta in det intressanta du talar om. Varför namnet Baddaren? Jo, när jag var liten påg tog jag simborgarmärket Baddaren. Då skulle man lära sig hålla tyst och hålla andan under vattnet i ett par sekunder. Simläraren sa att det var enda sättet att få oss ungar att knipa käft. Så gör det, lär dig hålla käften stängd i varje presentation. Hålla andan.
Så tänk huggorm, James Bond och simborgarmärket Baddaren. Gärna i den ordningen. Seså, ut nu och visa att du ÄGER scenen!
Seså, ut nu och visa att du ÄGER scenen!
Artikeln är skriven av Kjell Dahlin.
Länkar: